Marcus Grundén – Politik för den vanliga människan

Idag har jag en insändare inne i Kristianstadsbladet angående utbyggnad av lägenheter i basorterna. Du kan läsa den här eller nedanstående i inskickat format.

Det behövs satsas i våra basorter på lägenheter.

Många som bor ute i dessa orter har bott där i hela sitt liv. När man blir äldre är inte alltid det självklara valet att man vill flytta till Kristianstad eller Åhus? Man vill kanske inte bo på ett trygghetsboende?

Det kan vara sin basort man vill flytta till/bo kvar i, för där känner man sig hemma. Där finns ens familj och vänner.

Att se till att det byggs fler lägenheter är ett måste. Det behövs ur flera perspektiv. För de som känner att de inte vill leva i sina hus med trädgården som ett stort måste kan flytta till en lägenhet och därmed slippa trädgården och kanske bara ha en uteplats.

Samtidigt ger man möjlighet för en ny familj att flytta in i huset som man lämnar. När ens barn ska flytta och man trivs i basorten måste det finnas möjlighet att kunna flytta in i en lägenhet. För det första steget man tar är kanske inte ett hus det man vill hamna i?

Att kombinera lägenheter som passar både unga och äldre borde inte vara några problem. Men för att få igång satsningen på byggande av lägenheter i basorterna så behöver man kanske från kommunens sida se till att ABK bygger lägenheter om inte privata aktörer vill. Lägenheterna kan man sedan behållas, säljas till förvaltare eller varför inte omvandla till bostadsrätter?

Genom att ha olika sorters boendeformer och möjlighet för alla att bo så skapar vi mer levande basorter som utvecklas med mer faciliteter, företag och invånare. Detta gynnar basorterna och hela kommunen.

Marcus Grundén (FP), kandidat till kommunfullmäktige och riksdagen

Idag och igår så har jag och mina vänner i Lions klubb Södra Gärds och Maglehems Frivilliga brandkår arbetat med vår årliga loppmarknad.

Evenemanget var välbesökt och parkeringsplatserna räckte precis till. Det var närapå 500 bilar där och det uppskattades till cirka 2.000 besökare.

Under året som har gått har vi samlat in olika “loppor” som ska säljas. Vi har haft allt möjligt från böcker, kläder, mattor, möbler, elektronik, prydnadssaker och åtskilliga andra saker.

Det är alltid kul med sådana här tillställningar, trots att det är mycket slit. Men pengarna går till välgörande ändamål. En del går till Maglehems Friilliga brandkår och en del till Lions klubb Södra Gärds.

De pengar som går till Lions används sedan till välgörande ändamål och skänks ofta till lokala aktörer som exempel handikappsidrottsföreningar, föräldrarföreningar men även till nationella och internationella ändamål som hanteras av Lions centralt. Exempelvis hjälp till rent vatten i Afrika.

Här följer en video hur det såg ut när vi släppte repet och personerna började spring in. Många hade köat i mer än en timme.

Lions Loppmarknad är i vid Magehems Bygdegård kl 13.00 den sista söndagen i juli varje år och är något jag rekommenderar att du besöker nästa år!

Vi måste låta östra Skåne växa. Innan har jag skrivit om att vi behöver bättre möjlighet att pendla så att man kan resa inom Skåne helst under en timme.

En annan viktig bit är utbyggnaden av bredband. Det bredband vi har idag på många ställen, särskilt på landsbygden har inte den kapacitet som behövs för att leverera tjänster eller för distansarbete.

Då behövs det kraftfullare anslutningar än de ADSL eller mobila bredband som finns utspritt.

Bredbandet behöver komma upp i hastigheter med minst 100 bit/s. Det kan man lösa på många sätt. Många pratar om 4G, hur det fungerar och vilken hastighet man får kan jag inte säga förrän det finns på plats. Men man ska inte ropa hej innan man är över ån.

Jag tror mycket på fasta förbindelser, då de ofta är mer stabila och man har möjlighet att mata in mer i kablarna. Varje gång man är ute och gräver så borde man lägga ner tomrör som man sedan kan lägga ner kablar i, exempelvis fiber.

En nationell samordning för detta borde finnas. Bredband är en infrastruktursatsning, precis som vägar och järnvägar. Ser man till att på alla håll man gräver att skapa denna infrastruktur av rör så kan man sedan mycket lättare bygga ut bredband och andra kommunikationer så att människor kan arbeta hemifrån och man har större möjlighet att bo och driva företag på landsbygden.

Om man inte tar krafttag i detta och ser till att bredbandet utvecklas på landsbygden kommer den att halka efter. Satsningar för privata aktörer är oftast mycket enklare att räkna hem i storstadsområden därför behövs det satsas av våra statliga bolag ännu mera på landsbygden genom ägardirektiv.

Och införandet av bredbandsmyndigheten är kanske dags så att vi får en nationell samordning av infrastrukturen. För hur hade det sett ut om alla fick bygga vägar där de ville?

Du kan läsa mera i mitt och Fredrics flygblad vad vi vill göra för östra Skåne.

Idag hade jag och Fredric Strömberg en debattartikel i Ystad Allehanda om östra Skåne och Simrishamn. Ni kan läsa den nedan eller på Ystad Allehandas webbplats.

Det behövs nya och friska tag för östra Skåne och Simrishamn för att öka antalet företagsetableringar. Östra Skåne har idag inte lika stark dragningskraft för företag och för inflyttning som den västra delen.

Vi har många fördelar som måste tas tillvara och utvecklas, bland annat kultur och turism. Vi lever i en region där företagandet till stor del består av enmansföretag. Att lyckas stimulera dessa företags utveckling samt att ge möjligheter till de som önskar utöka sin verksamhet med en eller flera anställda är otroligt viktigt för vår del av Skåne.

Vi måste också se till att göra det attraktivt för fler personer och familjer att välja vår del av Skåne som bostadsort. Vi har mycket positivt men ett antal områden måste utvecklas ytterligare för att öka attraktionskraften och förutsättningarna för ett gott liv.

Många av sakerna gällande företag och boende går hand i hand.

Det som bland annat behövs är bättre infrastruktur. Målet måste vara att vi ska nå hela Skåne på en timme, 100 mbit/s bredband till alla fastigheter, fler företag i olika branscher med möjlighet till god tillväxt, bättre hjälp från samhället till den som ska starta företag och anställa.

Detta är några av de områden som vi anser att det behöver satsas på i vår region och som vi vill lägga stort fokus på. Får vi fler företag får vi också fler arbetstillfällen. Vi har ett rikt kultur- och turismliv som ger fantastiska möjligheter för företag, boende och ett aktivt familjeliv.

Det behövs krafttag för vår region och vi är villiga att göra det. Vi har inte svaren på allt. Vi vill att du hjälper oss att berätta vad du tror behöver göras för vår region. Hur ska vi tillsammans få utvecklingen att gå framåt. Vi har precis som dig valt att bo här, just för att vi trivs med det.

Låt oss tillsammans utveckla vår del av Skåne med goda förutsättningar för företagande och kvalitetsboende!

Marcus Grundén, Riksdagskandidat FP

Fredric Strömberg, Regionfullmäktigekandidat FP

Hittade följande historia på flera webbplatser som på ett sätt kan beskriva vårt system i Sverige.

10 glada personer går ut för att äta middag tillsammans. Notan blir 1000 kr. Notan delas på samma sätt som skatt betalas i Sverige:

- De första fyra (de fattigaste) betalar ingenting

- Den 5:e betalar 10 kr

- Den 6:e betalar 30 kr

- Den 7:e 70 kr

- Den 8:e 120 kr

- Den 9:e 180 kr

- Den 10:e personen (den rikaste) betalar 590 kr

De 10 personerna äter middag på restaurangen varje dag och är nöjda med uppgörelsen om 1000 kr. En dag säger restaurangägaren:

– Ni är trogna kunder så jag lämnar 200 kr rabatt på era middagar i fortsättningen.

En middag för 10 personer kostar nu endast 800 kr och det är nu det händer grejer. Man vill fortfarande betala middagen såsom skatter betalas.

De första 4 påverkas inte. De får fortsätta äta gratis. Men hur ska de andra 6 göra? Hur ska de dela upp rabatten på 200 kr så att alla får sin del? De inser att 200 kr delat med 6 blir 33,33 kr. Drar de bort beloppet från varje persons andel får den 5:e och 6:e personen betalt för att äta.

Restaurangägaren föreslår att i rättvisans namn är det bättre att reducera varje persons nota proportionellt. Han räknar ut de belopp varje person skall betala. Resultatet blir att även den 5:e personen får äta gratis.

Den 6:e får betala 20 kr, den 7:e betalar 50 kr, den 8:e 90 kr, den 9:e 120 kr och den 10:e personen betalar 520 kr istället för tidigare 590 kr.

Alla får ett lägre pris än tidigare och nu får 5 personer äta gratis. Utanför restaurangen börjar de jämföra vad de sparat…

– Jag sparar bara en tia av rabattens 200 kr, börjar den 6:e personen. Han pekar på den 10:e och säger:

– Men han sparar 70 kr!

– Precis, jag tjänar bara en tia och det är orättvist att han får sju gånger så mycket som jag, säger den 5:e personen.

– Det är sant! Varför ska han få 70 kr tillbaka när jag bara får 20? De rika ska alltid ha det lite bättre, gormar den 7:e personen.

- Vänta ett tag! Skriker de 4 första som äter gratis varje dag.

– Vi får ingenting. Det här systemet utnyttjar de fattiga!

De 9 personerna skäller som hundar på den 10:e och kallar honom för allt möjligt och anklagar honom för att suga blodet ur de fattiga.

Nästa kväll kommer inte den 10:e personen till middagen. Skönt, tycker de andra 9 och sätter sig ner för att äta. När notan sedan landar på bordet upptäcker de något väldigt märkligt:

Det fattas 520 Kr…