Marcus Grundén – Politik för den vanliga människan

Idag har jag varit och valarbetet i Arkelstorp genom att dela ut min folder och sätta upp affischer. Som vanligt var det trevligt och man mötte massa trevliga människor att diskutera med.

Man kan läsa på bland annat Bahnhofs webbplats att Skatteverket har begärt ut kunduppgifterna från Bahnhofs samtliga kunder. Det rör sig om cirka 150.000 st.

Tredjemansrevision är ett medel för Skatteverket att utan rättslig prövning och utan möjlighet till överklagan att samla in information annan än den som revideras. Detta används exempelvis för att granska uppgifter om enskilda individer hos exempelvis Internetleverantörer, banker eller hos andra företag.

Bahnhof har nu fått lämna ut uppgifter som kundens namn, vilken tjänst som kunden har (exempelvis bredband eller serverplats) samt vad man betalar för tjänsten.

Frågan är vad ska Skatteverket med denna information? Bahnhof har som policy att inte spara IP-nummer, trafikinformation annars hade Skatteverket även kunnat begära ut denna information.

Enligt Bahnhof har samma begäran gjorts till flera andra Internetleverantörer.

Att Skatteverket kan begära ut denna typ av information utan att behöva informera företaget eller om vilka personer granskningen sker är verkligen anmärkningsvärt. Tredjemansrevision slopades av regeringen Bildt men infördes av Socialdemokraterna under Göran Perssons ledning.

Skatteverket kan gå in och se vilka mellanhavanden du har med ett företag utan misstanke eller att det finns rätt till rättslig prövning! Den personliga integriteten sätt till sidan och rättssäkerheten till fullo. Tredjemansrevision togs bort för den ansågs strida mot integriteten för mycket.

Man undrar varför införde Socialdemokraterna den igen? Bekymrar de sig egentligen om integriteten?

Camilla Lindberg har frågat senast idag vår finansminister Anders Borg om detta och hur man ska hantera tredjemansrevision avseende integritet och rättsäkerhet.

Själv anser jag att det är fel att en myndighet kan begära ut information på detta sätt utan rätt till rättslig prövning då man väljer att begära ut information om alla, utan att säga syfte. Att begära ut information på detta sätt är fel då man går in på personers integritet och går genom samröre med olika företag. Detta fall är helt utan misstanke vilket man kan läsa på DI. Man vill med denna insamling av information hitta nätföretag som skattefuskar, men det finns ingen uttalad misstanke om skattefusk.

Då har man gått för långt. Skatteverket påstår att uppgifterna omfattas av sekretess och inte riskerar att föras vidare. Det är inget som Skatteverket kan garantera och den information som olika handläggare på Skatteverket hanterar finns ju lagrat i deras minne och kan användas senare eller föras ut från Skatteverket.

Jag ser faran i att Skatteverket har denna möjlighet och beroende på hur mycket information som exempelvis Internetföretag lagrar om sina kunder kan ännu mer information hamna hos Skatteverket, till slut kan det exempelvis kopplas hopa med andra uppgifter som inte ligger i Skatteverkets intresse men i en annan myndighets intresse. Kommer då de uppgifterna att föras vidare?

Likaså är det en form av övervakning utan motstycke där Skatteverket har stora möjligheter utan rättssäkerhet för individen att massregistrera och massundersöka den svenska befolkningens vanor och levende, helt godtyckligt. Och kostnaden för Skatteverkets agerande drabbar oss kunder i slutändan för det är vi som får betala för deras agerande.

Denna lag måste ses över och ändras alternativt avskaffas så att integriteten värnas.

Läs mer på: Camilla Lindberg, SR, Realtid, DI, Lake, Juristens funderingar.